Var datan kommer ifrån
Vattentemperaturen i sjöar och vattendrag kommer från SMHI:s hydrologiska modell S-HYPE via Vattenwebb — ett dagligt modellvärde per delavrinningsområde sedan 2016. Värdet är ett modellerat värde som SMHI själv kontinuerligt utvecklar och dokumenterar.
För strandnära havstemperaturer används SMHI:s havsobservationsstationer — bojar, kustmätare och ferry-box-rutter, runt om den svenska kusten.
Datan tankas hem från SMHI varje natt. Vi behåller en historisk arkivkopia som driver säsongsbanden, och en löpande fönsterkopia som driver de aktuella vyerna på fångst- och vattensidor. Källan står på varje sida som visar värden: "Källa: SMHI · CC BY-SA 4.0".
Tre noggrannhetsklasser
Vi delar in vattnen i tre klasser och visar på varje sida vilken klass den hör till:
- Direkt modellerade vatten — S-HYPE producerar ett eget dagligt värde för delavrinningsområdet. Bästa noggrannhet.
- Närmaste-grannvatten med morfologi-justering — närmaste modellerade vatten används, justerat med vattnets egen yta, medeldjup och höjd över havet. Något lägre noggrannhet.
- Närmaste-grannvatten utan morfologi-justering — främst vattendrag. Närmaste grannens värde används med höjdjustering. Lägst noggrannhet.
Tillsammans täcker klasserna nästan hela Sveriges karterade sjöar och vattendrag. Havsområden använder dagsmätningarna från observationsstationerna direkt.
Djupare vatten och yta — två kurvor
På vattnens egna sidor visas två kurvor:
* Ytan — en uppskattning av de översta centimetrarnas temperatur, som värms snabbare av sol och kyls snabbare av kallt regn och vind än det djupare vattnet. * En andra kurva för djupare vatten med varierande etikett beroende på sjöns djup: * `Botten` på små grunda vatten — hela vattenpelaren följs åt och kurvorna ligger nära varandra. * `N m ner` för medeldjupa sjöar — etiketten matchar ett djup runt halva sjöns medeldjup. * `5 m ner` för djupa sjöar — anglarens fiskedjup snarare än sjöns botten. * `Längre ner` för vattendrag utan känt djup — strömmen mixar vanligen kolumnen så pass att skillnaden är liten.
Skillnaden mellan kurvorna beräknas från de senaste dygnens väderingångar nära vattnet — den är en uppskattning, ingen direkt mätning.
På sjöar med tjock skiktning sommartid kan ytan vara flera grader varmare än det djupare vattnet en het, vindstilla eftermiddag — och tvärtom kallare vid kyligt regn. På strömmande vattendrag och i hård vind är skillnaden minimal.
Dygnsmodellen — timme för timme genom dygnet
Dygnsdiagrammet under fångst- och vattensidor visar de två kurvorna över ett enskilt dygn — klockan 00 till 24, lokal tid. Båda kurvorna räknas fram timme för timme från riktiga vädermätningar nära vattnet.
Ingångarna till dygnsmodellen är:
- Timvis lufttemperatur, vind, solinstrålning och molntäcke vid vattnet.
- Vattnets publicerade S-HYPE-värde för dygnet och dygnet innan — sätter start- och slutpunkt så att flera dygn passar samman utan hopp.
- Vattnets storlek och djup — påverkar hur snabbt ytan reagerar på sol och vind. Små grunda vatten värms och kyls fort, stora djupa rör sig långsamt.
Resultatet är en modellerad uppskattning av hur ytan rörde sig under dygnet. En kall klar gryning kyler ytan; eftermiddagens sol lyfter den; kvällens lugna luft tappar den långsamt. Diagrammet får därför olika form beroende på vatten och väder: en blåsig molnig dag ger små svängningar, en lugn solig dag ger stora.
Modellen är kalibrerad mot tusentals uppmätta yttemperaturer vid svenska badplatser, så den ligger oftast inom ett par grader från verkligheten. Vid kraftiga väderomslag kan avvikelsen bli större — det är värt att hålla i minnet. Siffrorna är hjälp på vägen, inte ett facit.
När diagrammet visar igår
Dygnsmodellen kräver mätvärden från alla 24 timmar. Tidigt på morgonen, innan dagens första timmar är inkomna, faller dygnsdiagrammet tillbaka till senaste fullständiga dygnet och märks "Visar igår (DD månad)" eller "Visar senaste fullständiga dygnet".
När dagens mätningar börjar komma in räknas dygnet om: den observerade delen visas med solid linje, och timmarna som ännu inte inträffat fyller vi i med SMHI:s väderprognos för resten av dygnet — lufttemperatur, vind och molntäcke — och ritar dem som streckad linje. Tidigare antog vi i stället att vädret höll i sig oförändrat från den senaste mätningen; prognosen ger en mer träffsäker bild av hur resten av dygnet utvecklas. När nattens mätrunda kommer in byts streckat mot solid.
På fångstsidor ritar diagrammet alltid själva fångstdygnet och en gulmarkerad prick placeras på ytkurvan vid den klocktid fångsten loggades.
Solid och prickad linje över dagarna
Veckokurvan över de senaste 30 dygnen ritar fram till idag, medan SMHI publicerar sina värden med ett par dygns fördröjning. Den senaste delen av kurvan, som ännu inte hunnit publiceras, räknas fram framåtprojicerat från det senaste publicerade värdet och ritas som en prickad linje istället för solid.
- Solid linje = publicerat av SMHI (modellerat av S-HYPE).
- Prickad linje = vår framåtprojektion från senaste publicerade värdet plus de senaste dygnens väder.
När SMHI publicerar de saknade dygnen byts den prickade biten ut mot solid vid nästa nattliga uppdatering.
Indata till projektionen
Projektionen drivs av sex ingångar — alla offentliga, alla från SMHI eller astronomiska data:
- Senaste publicerade S-HYPE-värdet för vattnet (eller dess närmaste granne) — startpunkten.
- Lufttemperatur vid vattnets mittpunkt, från de närmaste väderstationerna.
- Solinstrålning från SMHI:s solnät — driver både dygnssvängningen och en långsammare uppvärmning av hela vattenpelaren under soliga perioder.
- Vind, nederbörd och molntäcke från samma stationsnät — bidrar till skillnaden mellan yta och djup samt dämpar dygnssvängningen vid blåst.
- Solens höjd över horisonten vid platsen — påverkar hur effektivt instrålningen värmer ytan över årets gång och från norr till söder.
- Vattnets morfologi — yta och medeldjup på sjöar — påverkar hur snabbt vattnet svarar både på lufttemperaturen över dagar och på solen under dygnet.
Större och djupare vatten reagerar långsammare än små grunda vatten. Det är därför en grund tjärn snabbt följer lufttemperaturen medan en stor djup sjö rör sig mer trögt över veckor.
På klara soliga dagar har solen större vikt än enbart lufttemperaturen kan fånga — dygnsmedeltemperaturen blandar varma eftermiddagar med kalla gryningar, men ytan känner mest värmen när solen står som högst. Modellen tar hänsyn till det.
Havet — uppmätt, inte modellerat
Sjöar och vattendrag bygger på en modell, eftersom det inte finns mätningar av yttemperaturen för dem. Havet är tvärtom: SMHI:s havsobservationsstationer — bojar, kustmätare och färjelinjer — mäter yttemperaturen på riktigt, varje timme. På havssidorna visar vi alltså avläsningar, inte beräkningar.
Varje havsområde får sina värden från den närmaste mätstationen, och vilken station det är och hur långt bort den ligger står på sidan. Vi visar tre saker:
- Senaste yttemperaturen och en 30-dagarskurva mot ett säsongsband — det typiska intervallet för årstiden, byggt av många års verkliga mätningar.
- Yttemperaturen timme för timme över det senaste dygnet — riktiga avläsningar från bojen, inte en modellerad uppskattning. Här finns ingen reservation om osäkerhet: det är uppmätt.
- Djupare vatten, när den närmaste bojen har en djupgivare. Många djupgivare mäter inte längre löpande, så ofta visas i stället ett historiskt säsongsmedel för djupet — då står det uttryckligen att värdet är historiskt.
Havsområden utan en mätstation tillräckligt nära får inget temperaturavsnitt — vi gissar inte.